mars 20, 2018

Priset för att bli en datapunkt i Facebookmaskineriet

Man kan ibland förundras över vissa gruppers upprördhet över uppenbart självklara saker. Den senaste tidens storm kring hur Facebook har lämnat ut personliga uppgifter till utomstående kan väl ändå inte vara en överraskning för någon. Möjligen då om du bestämt dig för att ha levt de senaste 10 åren som eremit eller nått en avundsvärd ålder över 90. 
Naivt? 
Vem får nåt gratis? Har ingen någonsin funderat på det och hur mycket är den personliga integriteten värd? 
Det är väl knappast någon överraskning att Google, Amazon, Apple eller Facebook har koll på varje enskild sak du gör. Tittar, klickar, beställer eller bara sniffar runt. Jag var en rätt öppensinnig typ förut och tyckte att det var väl inte så farligt om jag delade med mig att lite strunt jag gjorde på olika ställen men nu har detta utvecklats till en demokratifråga och då börjar det osa bränd katt.

Å andra sidan kanske vi börjar nå vägs ände med den maniska lusten att offentliggöra allt vi presterar eller tycker på Facebook eller den nästan barnsliga lusten att ge vika för Apple när dom lockar med gemenskap i den hängivna skaran av användare. 
Det historiska perspektivet finns inte än och vi kommer med stor sannolikhet att ifrågasätta vår oerhörda passivitet i den här frågan inom 10 år. 
På samma sätt som vi kan dra en rät linje mellan Big Brother på tjock-TV i slutet av förra sekelskiftet och den enskilda individens lust att exponera eller ta del av varje ointressant del i våra eller andra människors liv, på samma sätt kommer mer medvetna människor att vurma om den personliga integriteten och sluta sig inom den sfären. Facebook blir en klassmarkör.

Barnen av idag kommer i vuxen ålder att trycka upp oss medelålders mot väggen och undra var i helvete vi befann oss under den här åren av kontroll och integritetsmässiga kapitulation. (Eller dom vet var vi befann oss, bakom en fyratumsskärm tryckandes på uppåttummar)
Historiska perspektiv kan bäst ses i 20 eller 40 årshopp. En intressant bok är "The next hundred years" av Georg Friedman som ger ett väldigt bra perspektiv på hur det kan se ut framåt genom att se bakåt.

Min gissning är att pendeln nu svängt och att "den vanliga medborgaren" insåg att priset på den personliga integriteten blev väldigt högt. Kommer vi inte alla att ge upp lusten att visa på Rosevin i solnedgång och lajks på nån som skrivit nåt ointressant när priset blir att du blivit en datapunkt i tillvaron och en lättillgänglig och billig resurs i den fria marknadens brutala köttkvarn?

Facebook passerade zenit lördagen den 17 mars 2018. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar