Inte är det ofta som man låter sig riktigt uppröras eller förfasas numera. I det stora bruset av fullständiga oväsentligheter när löpsedlarna upptas av nån idiot till såpakändis eller någon vilsen bonde som söker en fru, är det lätt att man inte orkar, ser eller märker när det dyker upp något av vikt.
Därför blir indignationen och upprördheten desto större när jag återigen läser i SvD nu på morgonen om den otroligt smutsigt skötta upphandlingen av sjukhusmat i Stockholm.
I Sverige är vi inte vana vid korruption men det här fullkomligen stinker av muta. I bästa fall är det det dumhet, inkompetens och en lättlurad upphandlingsgrupp.
Hur kan man centralisera matlagning överhuvudtaget? Hur kan man besluta att allt ska vara i portionsförpackningar?
Jag ska inte klandra de tjänstemän och politiker varit delaktiga i beslutsprocessen för att dom förmodligen serverar Billys panpizza hemma eller tycker att en Jägarbiff i fryst portionsförpackning från ICA är en delikatess. Men, någon gång bör man nog se över sin egen beslutskompetens.
Det är inte ofta som jag sätter morgonfikat i halsen när jag läser tidningar, men det här kan göra den mest förhärdade förbannad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar