Jag sitter på flyget från Köpenhamn på väg till Nice och det ser nästan rent löjeväckande ut när rad 1 är Business Class och rad 2 är Economy extra, SAS variant av lagom bra. Därframme sitter tre personer och på raderna bakom trängs jag och medelålders danskar och svenskar som är på väg till Nice. Vart ska alla? Några ska väl till lägenheten, några har säkert nappat på SAS kampanj om billiga biljetter. Inget badväder precis.
Lustigt är ju att muggen längst fram är reserverad för de tre personerna som betalat betydligt mer än vi andra. Det stör mig inte ett dugg, jag är en mycket frekvent passagerare hos SAS och jag flyger för det mesta bak i kabinen. Att jag flyger SAS är dels för att vanans makt är stark, jag kan rutinerna, har rätt kort för att ta mig fram fort och överallt men också för att jag tycker man kan vara lite patriot i dagsläget och då jag som Skattebetalare pytsat in någon miljard eller två i bolagets senaste nyemission vill jag få nåt tillbaks. Därför bokar jag i tid, får billiga biljetter och slipper flyga med Norska eller Irländska bolag.
Sällskapet man får är ungefär samma, med undantag för Ryanair som verkar vara någon galen forskares våta dröm om fullständig social mix i kabinen. Där samsas alla, på gott och ont.
Principiellt är det förstås åt helvete för billigt att flyga. Lägg en global flygskatt på biljetterna som både är en avgift och en skatt som kan vara växande i förhållande till flygsträckan.
Gör det skitdyrt att flaxa iväg till Thailand.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar