Det vankas hårt bröd och vatten för riskkapitalisterna. I allafall om man ska tro deras klagan efter Skatteverkets granskning av företrädarnas (partners) inkomster de senaste åren. Med tanke på det ansträngda röstläget och hoten om att detta innebär slutet för Riskkapitalet i Sverige så förstår man att det handlar om Big bucks!
För det första så tycker jag att det är tveksamt att kalla just dessa för Riskkapitalister eftersom alla som på något sätt investerar i aktier gör det med ett riskkapital.
Ett bättre namn är förmodligen Rovkapitalister.
Det är också tveksamt om den här formen av riskkapitalplacerare tillför marknaden något speciellt.
Jag har svårt att se hur större uppköp eller utköp, styckningar, belåning och sedan tillbaksplacering på den öppna marknaden är speciellt långsiktiga placeringar. Jag är övertygad om att vissa riskkapitalister verkligen lever efter långsiktiga principer med önskan att driva bolag. Men inte de stora aktörerna, där är långsiktigheten sällan över 3 år innan det är exit.
Att vara Rovkapitalist är inte speciellt ärofullt. Därför har jag svårt att känna sympatier för dem som tjänar flera hundra miljoner på att köpa ut och stycka bolag och sedan skapar speciella upplägg för att undvika att betala skatt.
Varför i det här fallet nedvärdera sitt yrke och inte betala löneskatt på sitt utförda arbete. Varför skulle just det här arbetet vara inkomst av kapital?
Skatteverket gör helt rätt och jag tycker det är ynkligt att hävda att Riskkapitalisterna skulle upphöra med sin verksamhet i Sverige om man fick 150 istället för 190 miljoner över för sitt arbete. Då är man bara inte bara en Rovkapitalist utan en girig Rovkapitalist. Dom är jag hjärtligt trött på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar